Marshall McLuhan (1911-1980) var en kanadensisk massmedieforskare och litteraturvetare som genom sina böcker om den elektroniska tidsålderns inverkan på människan är en av det senare 1900-talets mest debatterade personer.
Marshall McLuhan föddes i Edmonton, Kanada. Efter studier i hemlandet studerade han under några år vid Universitetet i Cambridge under I.A. Richards som bl.a. analyserade texter med utgångspunkten från effekten hos läsaren snarare än innehållet i texten. En metod som McLuhan senare använde.
Från 1949 var han verksam som professor vid Universitetet i Toronto. Här träffade han Harold Innis som verkade som politisk ekonom. Innis hade i sina studier upptäckt att vissa medier är mer tidsbaserade än andra mer flyttbara och rumsbaserade. Med utgångspunkt från detta utryckte han sin mest centrala tes – perceptionen av medierna som en förlängning av den mänskliga kroppen och i synnerhet elektroniska medierna som en förlängning av nervsystemet. ”Medierna är en förlängning av människans sinnen”. I förlängningen ett globalt nätverk som en förlängning av människans nervsystem till skillnad från ett verktyg, exempelvis hammaren som fungerar som en förlängning av den fysiska kroppen.
Utgångspunkten i McLuhans tankar är ofta den enskilda individen. Som forskare så analyserade han samhället utifrån informationens användning och spridning, till skillnad från den materiella basen som var utgångspunkt för den marxistiska analysen. Med utgångspunkt från medieanalys och kommunikation författade han ett flertal böcker varav två fick stort internationellt genomslag. I Gutenberggalaxen (1962) visade han på tryckkonstens påverkan på samhället och i Media (1964) myntade McLuhan förutom ovanstående uttryck ytterligare ett flertal klassiska uttryck bl.a. ”Medierna är budskapet” och ”Den globala byn”.
Att medierna är budskapet syftar på den förändring som ny teknik för med sig när det gäller omfattning, hastighet och mönster och att detta påverkar det sociala livet. Med uttrycket Den globala byn menade McLuhan även att förutom ett världsomspännande nätverk av informationsflöde, att människan blivit en samlare av information. Och att detta är en central faktor för ekonomisk tillväxt. McLuhan menar att informationsarbete ökar mångkunnigheten till skillnad från industrialismens alltmer specialiserade och fragmenterade arbetsuppgifter.
McLuhans texter är fulla av metaforer och ses av en del som alltför oprecisa och otydliga, medan andra läser McLuhan i ett mer tolkande och visionärt perspektiv.
Källor:
NE
Karl-Erik Tallmo
Terence Gordon
Philip Marchand
