Den kände kommunikationsforskaren Wilbur Schramm pekade år 1959 ut fyra forskare vars arbete och metoder hade stort inflytande på honom och på hans egen syn på kommunikation: Harold Lasswell, Kurt Lewin, Paul Lazarsfeld och Carl Hovland. Schramm utnämnde dessa fyra till kommunikationens lärofäder. Generellt kan man utläsa att den forskning som bedrevs i stort sett inriktades på olika former av empiriska studier av kommunikationseffekter.
Harold Lasswell (1902-1978)
Amerikansk statsvetare vars forskning har haft stor betydelse inom flera olika discipliner som statsvetenskap, kommunikation och propaganda. Lasswell föddes som enda barnet i den lilla staden Donellsson i delstaten Illinois och fick tidigt stor uppmärksamhet från sina föräldrar som uppmuntrade honom till att söka mer kunskap och skaffa sig en bred utbildning. Han studerade och undervisade statsvetenskap vid Universitet i Chicago mellan åren 1922-1938. Under sina studier tillbringade han även en tid i Europa där han bl.a deltog i seminarier för ekonomen John Maynard Keynes, hjälpte Bernard Russel med hans kampanj för att komma in i parlamentet samt studerade texter av Sigmund Freud och Karl Marx.
Lasswell fick en anställning vid Yale där han sedan verkade i över 30 år och där han sedermera blev Professor. Hans tankar bidrog till en världsomspännande karriär inte bara i den akademiska världen utan hans åsikter vägde tungt även för många regeringar. Han verkade som ansvarig för forskning om kommunikation under krig vid US Library of Congress under tiden för andra världskriget. En stor del av forskningen där baserades på innehållsanalys av den politiska propagandan som då var mycket omfattande.
Han brukar omnämnas som en av de centrala figurerna i utvecklingen av den moderna statsvetenskapen. Han gjorde stora metodologiska insatser bl.a. inom innehållsanalys (content analysis). Han beskrivs även som en symbolpolitisk pionjär där motiv till politiska beslutet kunde analyseras i symboliska termer varav en del kunde kopplas till de personer som tagit besluten. Bl.a. hur värderingar och normer fungerar som drivkraft även för den politiska människan som helhet, där samverkan sker mellan privata känslomässiga intressen och politik. Här finns tydliga influenser till Freud. Lasswell var uppvuxen och verkade under och mellan två världskrig. Hans doktorsavhandling som handlade om första världskrigets propaganda ”Propaganda techniques in the World War” publicerades också i bokform 1927. Boken är ett av de första försöken att definiera propaganda som begrepp och som även i vidare mening kopplar maktbegreppet till studiet av politik.
Lasswell definierar propaganda som försök till kontroll av den allmänna opinionen genom att använda viktiga och betecknande symboler eller för att uttrycka sig mer konkret, historier, rykten, reportage, bilder och andra former av social kommunikation. Några år senare uttryckte han sig så här:
”Propaganda i vid mening är en teknik som syftar till att påverka människors handlingar genom att manipulera representationer som kan ta formen av tal, texter, bilder eller i musikalisk form”. I boken beskriver Lasswell fyra övergripande mål med propagandan:
1. Att skapa ett hat gentemot fienden
2. Att bevara vänskapen med de allierade
3. Att bibehålla vänskapen med neutrala eller utverka samarbete med dessa
4. Att demoralisera fienden.
En av de verktyg som Lasswell såg som effektivt att skapa ett hat mot fienden är att använda grymma historier om fiendens ondska. Historier som lockar fram smärta, sorg och hot och en stark önskan att slå tillbaka. Polarisering av kriget i gott och ont och termer av rätt och fel. Att personifiera fienden. Eller personifiera skapar tydliga och igenkännliga fiender.
Han skrev en mängd olika artiklar och i en av dessa artiklar ”The Structure and function of communication” vilken publicerades 1948 i boken ”Communication of Ideas” med Lyman Bryson som redaktör redogör Lasswell för en av de mest citerade definitionerna av kommunikation.
Vem Säger vad genom vilken kanal till vem med vilken effekt.
(Avsändare Budskap Medium Mottagare Effekt)
För att förstå en kommunikationshändelse måste vi analysera varje steg för sig enligt Lasswell. Modellen påminner om Shannon och Weavers och brukar beskrivas som en verbal motsvarighet till densamma. Det är intressant att modellerna publiceras samtidigt men med olika utgångspunkter. Lasswells med propaganda som utgångspunkt och Shannon och Weaver med en teknisk process i centrum.
Kurt Lewin (1890-1947)
Kurt Lewin föddes i Polen i den del som då ingick i Preussen men verkade en stor del av sitt liv i USA. Han deltog i det första världskriget i den tyska armén. Han var under många år verksam vid Universitet i Berlin, men i samband med nazisternas maktövertagande flyttade han 1933 till USA där han verkade vid Iowa State University. 1940 blev han amerikansk medborgare. Han hade en bred gestaltpsykologisk utgångspunkt i sitt arbete och var en av de första som arbetade med gruppdynamik och organisationsutveckling i sin forskning. Han studerade gruppen och dess olika processer i samband med kommunikation. Lewin menade att för att förstå en individs beteende måste man förstå det fält som individen befinner sig i och hela det livsrummet i vilket denne lever. Lewins system för analyser av beteenden grundades på den s.k. fältteorin. Lewin menade att både medfödda egenskaper och upplevelser formar en individ. Hela individens samlade erfarenheter och psykologiska faktorer ingick i det sociala rummet eller livsrummet, (Life space) Den metod han använde var observationer och analyser av beteenden som han menade var mest användbar. Han bedrev omfattande forskning där han bland annat undersöker och beskriver effekter av gruppers beslutsfattande, olika ledarstilar och relationer mellan olika grupper. Han arbetade med forskning som hade som mål att förändra beteenden inte bara beskrivning s.k. aktionsforskning.
Under andra världskriget arbetade Lewin med olika studier av påverkan. Han fann bl.a. att grupper som diskuterade olika frågeställningar kunde motivera sig själva att göra vissa uppoffringar där mer direkta uppmaningar och försök till direkt övertalning inte ledde till samma resultat. Amerikansk medborgare Lewin influerade många unga socialpsykologier i USA över en 20-årsperiod och en del av de olika begrepp som han arbetade kom till användning även utanför de vetenskapliga fält där han var verksam.
Lewin myntade exempelvis begreppet grindvakt eller ”gatekeeper” i sin beskrivning av mediers funktion att sortera och välja ut den information och de nyheter som skall publiceras. Ett begrepp som många idag använder i mer generell omfattning på olika individers hantering av den information de möter och vilka delar av denna information som de väljer att släppa vidare, exempelvis i en organisation. Lewin myntade även sentensen ”Det finns inget så praktiskt som en god teori. Han avled under arbetet med att organisera ett center för studier av samhällsrelationer.
Paul Lazarsfeld (1901-1976)
Lazarsfeld var född och verksam i Wien där han doktorerade i matematik 1925 och senare verkade som lärare. Eftersom han inte fick någon docentur flyttade han tidigt till USA där han senare blev professor i sociologi vid Colombia University. Han arbetade en hel del med forskning inom kommunikationsområdet där han studerade masskommunikation och hur människor använde och påverkades av den tidens viktigaste medium, radion.
Lazarsfeld undersökte exempelvis bl. a. reaktionerna på den berömda radiopjäs som Orson Welles sände 1938, ”Världarnas Krig”. Pjäsen som var upplagd som en fiktiv nyhetssändning fick stort genomslag då de som lyssnade uppfattade det hela som en verklig händelse.
En stor del av den amerikanska kommunikationsforskningen handlade om masskommunikation och dess påverkan, ofta i form av psykologisk krigföring. I samband med det amerikanska presidentvalet undersökta han och några kollegor vad som påverkar individers röstande. I denna studie fann man att många ansåg att diskussionen i mindre grupper hade större påverkan och inflyttande än masskommunikation. Här formulerar han tillsammans med sina kollegor den s.k. tvåstegshypotesen. (two step flow). Den beskriver hur medieförmedlad information sprids vidare i social grupper och mellan olika individer genom s.k. opinionsledare.
Bland hans främsta bidrag till forskningsvärlden är hur medier tränger in i människors sociala, politiska och ekonomiska aktiviteter. Samt det pionjärarbete han genomförde för att utveckla metoder för olika sorters undersökningar. Lazarsfeld utvecklade bl. a paneler som metod för olika undersökningar där en grupp individer regelbundet intervjuas i bestämda tidsintervall. Detta arbete inleddes redan under hans tid i Wien. Han utvecklade även metoder för opinionsmätningar.
En del av hans forskning handlade om mediers då främst radions inverkan på lyssnarnas attityder. Han erhöll en mängd hedersbetygelser och var efterfrågad som konsult, föreläsare och lärare. Lazarsfeld och hans kollegor fick senare kritik för att de inte tog tillräcklig hänsyn till olika maktaspekter av kommunikation.
Carl Hovland (1912-1961)
Hovland var en amerikansk psykolog och kommunikationsforskare med inriktning på övertalning och attitydförändringar. Hans mamma utvandrade från Sverige som tolvåring år 1888 och pappan var av danskt påbrå. Carl Hovland föddes i Chicago och studerade vid Northwestern University och senare vid Yale där han doktorerade 1936. Han blev professor 1945 vid 33 års ålder och blev då chef för den psykologiska institutionen och forskningsavdelningen vid Yale. Hans medarbetare beskriver honom som en man där effektivitet och organisation fungerade trots frånvaron av hjälpmedel. Allt fanns inne i hans huvud. Hans forskning under 1930-talets senare del och 1940-talets första år gav stora bidrag till utvecklingen inom området. Han var en pionjär inom effektforskning inom social kommunikation, attityder, uppfattningar och begrepp.
Hovland arbetade under en 15 års period med att undersöka hur uppfattningar, attityder och opion förändras eller förstärks. Han arbetade huvudsakligen med verbal information och undersökte hur olika faktorer och bedömningsprocesser ledder fram till olika grader av attitydförändringar.
Är en kommunikatör med stor trovärdighet mer effektiv än en med lägre trovärdighet?
Hur påverkar individens självuppfattning mottagandet av olika budskap?
Hur påverkar grupptillhörigheten den grad av attitydförändring man accepterar hos sig själv?
Hur effektiva är skrämsel och budskap med känsloorienterade budskap?
Under andra världskriget arbetade Hovland under några år som seniorpsykolog vid krigsministeriet. Hans arbete där syftade till att påverka motivationen hos de amerikanska soldaterna. En av de mest uppmärksammade resultaten handlade om ensidig och tvåsidig argumentation. Resultaten som Hovland och hans grupp kom fram till motsade tidigare uppfattningar att ensidig argumentation var mest framgångsrik. Under slutet av hans liv arbetade han med det som senare skulle komma att utvecklas till kognitiv psykologi. Hovland hade under sin levnad en mängd olika uppdrag inom utbildningsområdet, för regeringen, industrin och olika filantropiska stiftelser. Han avlider 1961 endast 49 år gammal.
Källor:
Nationalencyklopedin
Encyclopedia of Communiction,
Severin & Tankard, Communication Theories
Studier i symbolpolitik Peter Santesson (www)
Wikipedia
