Den amerikanske ingenjören Claude Shannon (1916-2001) kom att bli en förgrundsgestalt under 1900-talets informations- och kommunikationsutveckling. Shannon var professor i matematik vid det amerikanska universitetet MIT, Massachusetts Institute of Technology. Han arbetade även under många år med forskning på telefonbolaget Bell. 1948 la han grunden för den s.k. informationsteorin. Den handlar om att med matematiska formler ange hur mycket information som kan överföras i en given förbindelse. Den är tillämpbar på data-, tele- och radiokommunikation men även på datakomprimering och kryptering.
I sin artikel A Matematical theory of communication som publicerades 1948 i Bell System Technical Journal visar Shannon att alla informationskällor har ett flöde som kan mätas i enhet per sekund. Shannon tyckte att begreppet för enheten, binary digit, var för långt och förkortade detta till bit. En av utgångspunkterna är att information representeras av symboler och att informationsöverföring från en källa via en kanal kan delas upp i två delproblem. Dels källkodning, dvs. hur signalen skall beskrivas med binära siffror, dels kodningen av kanalen som avser hur man överför informationsbärande symboler i en kanal.
Tillsammans med kollegan Warren Weaver påverkade han dessutom den generella synen på kommunikation, då man menade att delar av informationsteorin även var applicerbar på hela frågeställningen om mänsklig kommunikation. 1949 publiceras hans teorier tillsammans med ett förord av Warren Weaver i en bok med namnet The mathematical theory of communication. Med utgångspunkt från en linjär kommunikationsmodell beskriver Weaver i förordet tre problemnivåer vid studier av kommunikation:
Teknik – Hur exakt kan kommunikationssymbolerna överföras?
Semantik – Hur noggrant uttrycker de överförda symbolerna den önskade betydelsen?
Effektivitet – Hur effektivt påverkar den mottagna betydelsen beteendet på önskat sätt?
Dessa frågeställningar har tillsammans med den linjära kommunikationsmodellen under lång tid påverkat synen på kommunikation och teorierna har även använts för att beskriva de generella förutsättningarna för kommunikationsinsatser. Under senare år har dock modellen alltmer ifrågasatts som beskrivning av mellanmänsklig kommunikation. Däremot anses Shannons insatser och forskningsresultat inom Informationsteorin fortfarande som banbrytande då de grundlägger centrala områden inom den digitala tekniken. Vissa menar att hans beskrivning av informationsteorin och betydelsen av denna kommer att uppmärksammas i ännu högre grad i framtiden.
